Bäst mot gaser i magen

Bäst för gaser i magen

Gaser i magen är oftast inget farligt utan handlar om att man sväljer luft och den mat vi äter. Med det sagt så kan däremot gaser i magen orsaka obehag, uppsvälld mage och att det gör ont i magen.

För att minska gaser i magen finns det mycket du kan göra själv genom att bland annat ändra hur du äter och dina vanor.

Orsaker till gaser i magen

Det finns flera orsaker till gaser i magen och det kan bero på vad du äter eller dricker men även hur du äter och eller dricker. Exempelvis kan gaserna öka om du dricker genom sugrör, att du äter för fort eller att du dricker samtidigt som du äter då det gör att du sväljer mer luft.

Andra orsaker till gaser i magen kan vara att du röker, är förstoppad, fått antibiotikabehandling eller att du har svårt att smälta vissa livsmedel.

Blir dina besvär bättre när du släpper gas så är det nästan aldrig en sjukdom som ligger bakom. Övriga orsaker kan även vara att du är gravid, har någon form av tarmsjukdom, IBS eller SIBO. Blir inte dina besvär bättre efter ett tag eller när ni har ändrat andra vanor och kost kan det vara värt att titta vidare och se om det finns någon annan orsak till besvären med gaser i magen.

Uppblåsthet: Vanlig men ofullständigt förstådd

Uppblåsthet är en känsla av att ha en full mage. Distension är en synlig eller mätbar ökning av bukens storlek. Människor beskriver ofta buksymtom som uppblåsthet, särskilt om dessa symtom inte verkar lindras av rapningar, gaser eller tarmrörelser.

 Det exakta sambandet mellan tarmgas och uppblåsthet är inte helt klarlagt. Många människor med symtom på uppblåsthet har inte mer gas i tarmen än andra. Många människor, särskilt de med colon irritabile eller ångest, kan ha en större känslighet för buksymptom och tarmgas, snarare än en överflödig mängd.

 Icke desto mindre kan uppblåsthet lindras av beteendeförändringar som minskar rapningar eller kostförändringar som minskar gasbildning.

Medicinska tillstånd

Medicinska tillstånd som kan öka tarmgas, uppblåsthet eller gassmärta inkluderar följande:

Kronisk tarmsjukdom. Överskott av gas är ofta ett symptom på kroniska tarmsjukdomar, såsom divertikulit, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Bakteriell överväxt i tunntarmen. En ökning eller förändring av bakterierna i tunntarmen kan orsaka överskott av gaser, diarré och viktminskning.

Matintoleranser. Gas eller uppblåsthet kan uppstå om ditt matsmältningssystem inte kan bryta ner och absorbera vissa livsmedel, som sockret i mejeriprodukter (laktos) eller proteiner som gluten i vete och andra spannmål.

Förstoppning. Förstoppning kan göra det svårt att passera gas.

Vad man man göra för att minska mängden gas i magen?

Det finns flera saker som du själv kan göra för att minska gaser i magen för att bli av med ditt obehag. Det finns 3 huvudsätt att minska gaser i magen; minska mängden luft du sväljer, minska mängden gas från mat och att släppa ut gasen genom att rapa.

Minska mängden luft du sväljer

Matvanor, som att äta för snabbt, dricka genom ett sugrör, tugga tuggummi, suga på godis eller prata medan du tuggar resulterar i att du sväljer mer luft. Försök så gott det går att undvika dessa matvanor för att se om dina problem med gaser i magen blir bättre.

 

Andra kostfaktorer

Andra kostfaktorer som kan bidra till ökad gas i matsmältningssystemet inkluderar följande:

Kolsyrade drycker, som läsk och öl, ökar gasen i magen.

Fibertillskott som innehåller psyllium, såsom Metamucil, kan öka kolongasen.

Sockerersättningsmedel eller konstgjorda sötningsmedel, såsom sorbitol, mannitol och xylitol, som finns i vissa sockerfria livsmedel och drycker kan orsaka överskott av kolongas.

 

Undvik gasbildande mat

En del mat är mer svårsmälta för magen och bildar mer gas i mag-tarmkanalen. Det kan däremot skilja sig från person till person hur man påverkas av olika mat. Försök därför reda ut vilken typ av mat som ger dig mest besvär. Sluta med ett livsmedel i taget så kan du se vilket av dem som är de som ger dig stora problem med gaser i magen.

Livsmedel som ofta ger mer gaser i mag-tarmkanalen:

olika sorters kål

Ärtor

vetekli

lök

bönor

Produkter sötade med sötningsmedel som exempelvis sorbitol och fruktos.

De som har en tendens att vara känslig mot mjölksocker får även gaser av mjölk och grädde. Större mängd vitt socker kan även orsaka besvär för en del personer.

 

Ändra dina vanor

Rör på dig. Med fysisk aktivitet så rör sig gaserna framåt i tarmarna och kommer ut.

Bajsa regelbundet. Gaserna följer nämligen med ut när du bajsar.

Ät mindre fett då det gör att magsäcken tömmer sig långsammare till tarmen.

Undvik läkemedel eller mat som kan orsaka förstoppning. en förstoppning gör att gasen har svårare att passera i tarmen.

Prutta när det behövs. Om du håller inne kan det öka dina besvär och du får kanske ont i magen istället.

Behandling av gaser i magen

Hur man ska behandla gaser i magen beror på vad som orsakar dem. Det finns flera orsaker till gaser i magen. Ovan har vi beskrivit vad du själv kan göra för att minska besvären. Om inte detta hjälper finns även receptfria läkemedel på apoteken som hjälper att minska mängden gaser i magen.

Det finns en mängd olika receptfria mediciner och du får testa vad som fungerar för dig. Ett tips om du tex har IBS problematik är att testa med miniform istället för dimeticon då dessa innehåller sorbitol som en del blir ännu mer gasig av. Jag hade själv dimeticon tidigare och tyckte inte de hjälpte så bra så bytte till miniform och de är mycket bättre.

Har du problem med laktos finns det medicin som innehåller enzymet laktas som kan hjälpa om du fått i dig laktosprodukter.

När ska man söka vård?

Som vi nämnt tidigare är det oftast inte något farligt med att ha gaser i magen men ibland måste man ändå söka vård för att få hjälp. Har dina gasbesvär hållt i sig i över två veckor kan du söka dig till en vårdcentral för att få hjälp med vad dina orsaker till gaser i magen kan vara. Detta framförallt om något av följande är passar in på dig:

Blod i avföringen.

Symtomen är nya och inte något som du brukar ha.

Ihållande eller återkommande illamående eller kräkningar.

Har du snabbt minskat i vikt eller fått minskad matlust.

Har dina toalettvanor ändrats eller konsistensen på ditt bajs.